Sammanfattning av 2009 års betänkande ”Moderniserade skatteregler för ideell sektor”
Stiftelse- och föreningsskatteutredningen överlämnade den 30 juni 2009 sitt betänkande ”Moderniserade skatteregler för ideell sektor” (SOU 2009:65) till finansministern. Utredningen finns på regeringens hemsida. Nedanstående sammanfattning fokuserar på stiftelsebeskattningen. Därutöver ges en resumé av SiS remissvar.
Idag innebär ändamålskravet att en stiftelse ska ha ett kvalificerat allmännyttigt ändamål för att kunna vara skattegynnad. Utredningen föreslår att detta ändras till allmännyttigt ändamål i mer vid mening. Samma regler avses därmed gälla för stiftelser, ideella föreningar och trossamfund. Något förslag till definition av allmännyttigt ändamål lämnas inte, utan i stället görs en exemplifierande uppräkning. Följande ska enligt lagförslaget anses som allmännyttiga ändamål, nämligen att främja:
- fredsbefrämjande verksamhet
- idrott
- kultur
- miljövård
- omsorg om barn och ungdom
- politisk verksamhet
- religiös verksamhet
- sjukvård
- social hjälpverksamhet
- utbildning
- vetenskaplig forskning
- andra därmed likvärdiga ändamål
Verksamhetskravet behålls i förslaget i stort sett i nuvarande utformning. En positiv nyhet är att avvikelse i mindre utsträckning ska kunna godtas förutsatt att avvikelsen kan bedömas som endast tillfällig.
Även fullföljdskravet är i huvudsak detsamma som tidigare men har preciserats med utgångspunkt från vad som utkristalliserats från rättspraxis, särskilt under 2000-talet. I underlaget för beräkning av användningsgraden inräknas löpande kapitalavkastning (men ej kapitalvinster) och skattefria fastighets- och rörelseinkomster. Hit räknas också andra offentliga bidrag än näringsbidrag och arv och gåvor från enskilda, dock endast om det framgår att avsikten är att de ska användas direkt för verksamheten. Om skatt betalats till följd av uttagsbeskattning med anledning av övergång från oinskränkt skattskyldighet får sådan skatt beaktas vid fullföljds-beräkningen.
Om ovanstående tre krav för skattegynnande är uppfyllda, erhålls precis som idag skattebefrielse för kapitalinkomster inklusive kapitalvinster. Dessutom föreslås skattebefrielse för inkomster som har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet. (Det förslag till skattebefrielse för s k finansieringsinkomster upp till en viss gräns, nämligen 25 procent av samtliga intäkter, som lämnas avseende föreningar och trossamfund omfattar inte stiftelser.) Skattebefrielsen för inkomster som har naturlig anknytning tar sikte såväl på inkomst av ”rörelse” som på fastighetsinkomster. Nuvarande specialregler om fastigheter, inklusive de som avser specialbyggnader och som omfattar även andra fastighetsägare än allmännyttiga subjekt, ska enligt förslaget upphöra.
Bestämmelserna om uttagsbeskattning vid övergång från oinskränkt till inskränkt skattskyldighet ska enligt förslaget finnas kvar. Dock föreslås en övergångsbestämmelse som innebär att dessa bestämmelser inte ska tillämpas på sådana stiftelser som genom lagförslaget som sådant erhåller skattegynnad status (dvs stiftelser som inte har ett kvalificerat allmännyttigt ändamål men däremot ett allmännyttigt ändamål i mer vid mening).
Enligt utredningen föreslås inte att stiftelser ska ha rätt till grundavdrag. Detta som idag upp-går till 15 000 kr föreslås höjt till 30 000 kr och omfatta främst allmännyttiga ideella föreningar och trossamfund.
Nuvarande s k katalogsubjekt försvinner enligt förslaget. Avsikten är dock att skattegynnad status normalt ska kunna uppnås för berörda subjekt, inte minst genom förslaget om utvidgning av ändamålskravet att innefatta allmännyttiga ändamål i mer vid mening samt genom ett förslag att intäkter av myndighetsutövning ska vara skattefria.
SiS remissvar i korthet
SiS välkomnar utredningens förslag och tillstyrker i huvudsak de principiella och tekniska överväganden som utredningen gjort.
Beträffande ändamålskravet har SiS vissa invändningar av redaktionell art. För att undvika tolkningssvårigheter bör enligt SiS mening uttrycket ”andra likvärdiga ändamål” ersättas med ”andra allmännyttiga ändamål” eller motsvarande uttryck. SiS lämnar i sitt remssvar ett förslag till lagtext i denna del.
SiS välkomnar de förtydliganden av gällande rätt som arbetats in i fullföljdskravet men påtalar ett behov av vissa klargöranden.
Då begreppet ”naturlig anknytning” är helt nytt för stiftelser krävs en precisering i propositionen — eller ännu hellre i lagtexten som sådan. Om bidrag från företag, t ex enligt samarbetsavtal, inte skulle vara att klassificera som inkomster som har naturlig anknytning bedömer SiS det nödvändigt att den skattefrihet för finansieringsinkomster upp till en nivå om 25 procent av samtliga intäkter, som föreslås för föreningar och trossamfund, även ska omfatta stiftelser. Ett avsteg från likabehandlingsprincipen innebärande beskattning av stiftelser men inte föreningar av denna typ av bidrag kan nämligen enligt SiS inte försvaras.
För det fall den skattemässiga behandlingen av den s k finansieringsfrågan — inte bara för stiftelser utan även för föreningar — tenderar att bli alltför komplex under det fortsatta lagstiftningsarbetet, förordar SiS att denna fråga bryts ut och utreds i särskild ordning. Översynen av de otidsenliga skattereglerna i övrigt för stiftelser bedömer SiS nämligen så angelägen att detta reformarbete under inga förhållanden får äventyras.
Det framstår enligt SiS som rimligt, inte minst från praktiska utgångspunkter, att uttagsbeskattning över huvud inte ska ske vid övergång till skattegynnad status.
SiS anser inte att det föreligger skäl att inte låta grundavdraget omfatta även stiftelser. Avdraget bör dessutom höjas, förslagsvis till två prisbasbelopp.
