Lagstiftning / lagförslag

SiS sammanfattning av de reformerade inkomstskattereglerna för ideell sektor
Regeringen har i sin budgetproposition för 2014 fullföljt intentionerna att inkomstskattereglerna för stiftelser och andra subjekt inom den ideella sektorn ska reformeras. De lagförslag, som riksdagen har att besluta om och som är avsedda att träda i kraft den 1 januari 2014, bygger till största delen på den lagrådsremiss som regeringen avlämnade under våren 2013. De nya reglerna ska vara bättre anpassade till dagens samhälle. I följande bilaga finner ni SiS sammanfattning av de reformerade inkomstskattereglerna för ideell sektor.

Budgetpropositionen hösten 2013
Regeringen har i sin budgetproposition för 2014 fullföljt intentionerna att inkomstskattereglerna för stiftelser och andra subjekt inom den ideella sektorn ska reformeras. De lagförslag, som riksdagen nu har att besluta om, bygger till största delen på den lagrådsremiss som regeringen avlämnade i våras. Avsikten är att de nya skattereglerna för ideell sektor ska träda i kraft den 1 januari 2014.

Den föreslagna lagtexten samt övrig propositionstext gällande inkostskatteregler för ideell sektor bifogas: Föreslagen lagtext i budgetproppen, utdrag ur budgetpropositionen.

Lagrådsremissen våren 2013
Den efterlängtade lagrådsremissen ”Reformerade skatteregler för ideell sektor” har nu överlämnats till Lagrådet. Sammanfattningen återges här. Hela lagrådsremissen återfinns via följande länk på regeringens hemsida.

Budgetpropositionen hösten 2012
Regeringen aviserar nya skatteregler för stiftelser till den 1 januari 2014.

Utdrag ur budgetproppen: (1.9.3) Inkomstskatteregler för den ideella sektorn
Inkomstskattereglerna för stiftelser är i stort sett oförändrade sedan 1942. De särskilda beskattningsreglerna för den ideella sektorn upplevs i dag många gånger som både otidsenliga och svåra att tillämpa. Den ideella sektorn bedriver ett viktigt arbete i det svenska samhället. Det är regeringens målsättning att de särskilda inkomstskattereglerna för den ideella sektorn ska moderniseras och få en mera tidsenlig utformning. Regeringen har därför för avsikt att gå vidare med Stiftelse- och förenings-skatteutredningens förslag (SOU 2009:65), såvitt avser huvuddelen av förslagen om förändrade ändamåls-, fullföljds-, verksamhets- och öppenhetskrav, med ikraftträdande den 1 januari 2014. Utredningens förslag till finansiering av förslagen bereds vidare inom Regeringskansliet.

Sammanfattning av 2009 års betänkande ”Moderniserade skatteregler för ideell sektor”.

Vad händer med förslaget till nya skatteregler för stiftelser m.fl? — Kort uppdatering per mars 2012
Flera år har nu gått sedan betänkandet ”Moderniserade skatteregler för ideell sektor” (SOU 2009:65) presenterades av Stiftelse- och föreningsskatteutredningen, utredningen finner du här. Dröjsmålet i lagstiftningsarbetet lär bero på såväl politiska skäl som komplexiteten i de materiella frågorna. Från finansdepartementet ges endast beskedet att frågan bereds.

Efter vad vi har hört är planerna att en proposition ska kunna lämnas och riksdagsbeslut fattas inom i vart fall nuvarande mandatperiod — snabbare än så vore givetvis att önska men det är svårt att säga hur realistiskt det är.

SiS har varit i kontakt med olika riksdagsmän, deltagit i diverse seminarier och kontaktat andra organisationer och personer med intresse av att lagstiftningsarbetet ska gå vidare och nya regler kunna antas av riskdagen utan ytterligare fördröjning. Bl.a. träffade vi i början av mars 2012 Skatteutskottets ordförande Henrik von Sydow som var mycket intresserad av frågan och ska ta våra synpunkter vidare. En kontakt med ett antal KD-riksdagsmän har resulterat i att de tagit initiativ till ett seminarium i riksdagen i slutet av mars. Härutöver planeras diverse uppvaktningar såväl av företrädare för departement som av enskilda riksdagsmän eller andra som kan tänkas kunna påverka i frågan.

Medlemmar som har tips om annat påverkansarbete, av vad slag det vara må, är väldigt välkomna att höra av sig — till styrelsen eller direkt till någon i skattegruppen.

Sedan den 1 januari 2012 är investeringsfonder skattebefriade medan svenska fondandelsägare i stället får betala en ny årlig schablonskatt. Syftet med de nya reglerna är att skapa neutralitet mellan investeringar i svenska och utländska fonder. Tidigare var svenska fonder skattskyldiga för inkomsterna i fonden.

Fondandelsägarna däremot betalar en ny, årlig schablonskatt. Underlaget för schablonskatten utgörs av värdet på andelsägarens fondinnehav vid ingången av beskattningsåret. På värdet av fondandelarna beräknas en schablonintäkt som utgörs av 0,4 procent av underlaget. För oinskränkt skattskyldiga stiftelser blir denna schablonintäkt inkomstbeskattad — med 26,3 procent vid tax 2013 och därefter 22 procent.

För inskränkt skattskyldiga stiftelser blir av förklarliga skäl någon sådan beskattning inte aktuell. Att notera är dessutom att schablonintäkten inte heller ska ligga med i underlaget för fullföljdsberäkningen (enligt fullföljdskravet ska minst 80 procent av löpande avkastning användas under en femårsperiod). Schablonintäkten utgör nämligen en fiktiv inkomst och är i det här hänseendet inte att jämställa med avkastning.

De nya reglerna kan leda till att svenska fonder fortsättningsvis kommer att dela ut i mindre omfattning än i dag. Stiftelser som är beroende av direktavkastning för att kunna fullfölja sina ändamål kan då i stället komma att bli hänvisade till fonder som fortsätter att dela ut, vilket kan begränsa utbudet.

Pensionsstiftelser vilkas tillgångar beskattas med avkastningsskatt omfattas inte av schablonbeskattningen.

Från och med 2013 gäller nya ränteavdragsbegränsningsregler som berör juridiska personer som på visst sätt är varandra närstående. Reglerna kan bli tillämpliga om ett dotterbolag till en inskränkt skattskyldig stiftelse erlägger ränta på ett lån som det fått från stiftelsen. Reglerna innebär att bolaget inte får avdrag för räntan — förutsatt att bolaget inte kan visa att skuldförhållandet är affärsmässigt motiverat (den s k ventilen). Skulle stiftelsen vara oinskränkt skattskyldig och därmed skattskyldig för räntan från dotterbolaget, berörs dotterbolaget inte av någon avdragsbegränsning.

Skattesatsen för stiftelser och andra juridiska personer är sänkt till 22 procent från och med 2014 års taxering. Inte bara oinskränkt skattskyldiga stiftelser berörs, utan även inskränkt skattskyldiga stiftelser som bedriver skattepliktig fastighetsförvaltning eller annan egentlig näringsverksamhet. Den nya skattesatsen gäller för stiftelser med räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare.